August, 2012

#1493 – Varför visar vi upp våra fotografier?

Varför visar vi upp våra fotografier på Internet? Jag har funderat en del och egentligen inte kommit fram till något vettigt alls. Om vi får någon uppmärksamhet över huvud taget är den i regel både flyktig och kortvarig, och den leder med största sannolikhet inte till något bestående. Men jag tror att alla fotografer, såväl professionella som amatörer, drivs av ett uttrycksbehov; vi måste få göra våra röster hörda och vi måste få möjlighet att berätta våra berättelser. Hur betraktaren tänker kring det vi gör hamnar alltid i andra rummet. Visst, responsen är viktig – men absolut inte central.

Fotografierna jag tar är alla självporträtt. Att uttrycka sig med hjälp av kreativa uttrycksformer innebär att man alltid ger uttryck för tankar och känslor som finns djupt inom oss. När man upptäcker världen genom kameralinsen upptäcker man även sidor hos sig själv.

Jag kan bara tala för egen del. När jag fotograferar måste jag släppa allt. Jag kan inte gå runt och tänka på teknik eller inställningar – allting måste ske automatiserat. Känslorna kommer alltid före de tekniska aspekterna. Vi har alla olika förhållningssätt till den fotografiska bilden, och jag är därför medveten om att mina tankar kring fotografi inte är universella. Vissa älskar tekniska mästerverk medan andra vill åt känslorna, det som gömmer sig under bildytan. Jag vill åt känslorna.

Sedan bloggstarten sommaren 2010 har jag lagt upp närmare 2 700 fotografier. Det är väldigt mycket, åtminstone med mina ögon sett. Jag är naturligtvis väldigt införstådd med att långt ifrån allt är bra. Några guldkorn finns; det måste jag faktiskt få erkänna. Det finns även en rad fotografier som betyder väldigt mycket för mig fastän de vid första ögonkastet kan te sig både banala och mediokra. Och det finns även många fotografier som betydde mycket just vid fotograferingsögonblicket men som nu, ett par år senare, känns trista och innehållslösa.

Det finns många aspekter av mitt fotograferande. Jag älskar att fotografera. Det händer något inom mig vid själva fotograferingsögonblicket. När fingret trycker ner avtryckaren och ett ögonblick förevigas för all framtid växer jag som person. Det händer också något inom mig när jag ser mina bilder för första gången. Jag är antagligen min hårdaste och kräsnaste kritiker. Jag dömer ut nästan allt jag gör – men ibland händer det att jag får till det, att jag lyckas fånga essensen av ett ögonblick. Det är en magisk känsla. Slutligen, det händer även något inom mig när jag går tillbaka till bilder jag tagit för flera år sedan. Jag hittar tankar och känslor som jag glömt bort.

Låt oss återvända till den inledande frågeställningen – varför visar vi upp våra fotografier på Internet? Jag har redan slagit fast att de viktigaste aspekterna av mitt fotograferande är de processer som sker inom mig vid och efter fotograferingsögonblicket. Responsen och bekräftelsen är sekundär – men absolut inte oviktig. Jag älskar att visa upp mina fotografier, både de bra och de dåliga. Jag älskar när jag framkallar känslor och tankar hos betraktaren. Jag älskar när jag får synpunkter och kritik, såväl positiv som negativ. Bloggen är – det måste jag faktiskt understryka – viktig för mitt fotograferande. Jag hade aldrig varit samma människa om jag inte gett uttryck för mina fotografiska tankar och funderingar. Jag hade heller inte varit samma fotograf om jag inte visat upp så pass många fotografier.

***

Jag tror inte att mina tankar har gått fram riktigt. Inlägget blev nämligen ytterligare ett filosofiskt inlägg i sann stream of consciousness-anda. Jaja, så kan det vara ibland.

Posted in Allmänt 4 Comments »

#1492

Tags: ,
Posted in Leica, Svartvit No Comments »

#1491 – Upptäcka bildstölder

Den senaste tiden har jag upptäckt ett tiotal bildstölder. Det handlar om totalt fem-sex bilder som visat sig vara stöldbegärliga. Bilderna har använts på alltifrån digitala skivomslag till privata bloggar. Hur upptäcker jag “stölderna”? Många har frågat hur jag går tillväga för att upptäcka stölderna. Jag använder Googles bildsök, en funktion som lanserades häromåret. Istället för att söka med ord söker man med bilder. Hur gör man? Ni ser en liten kamerasymbol vid sökfältet på bilddelen på Google. Tryck på den – och ni kan söka med bilder (antingen med adress eller genom att ladda upp). Smidigt, va?

Att söka på alla bilder man någonsin lagt upp på Internet låter sig inte göras. Det tar nämligen ganska lång tid att söka på bilder, speciellt om varje enskild bild är någon eller några megabyte stor. Har man, som jag, Google Chrome som webbläsare kan man ladda hem ett plugin som underlättar bildsökandet markant.

Posted in Allmänt 4 Comments »

#1490

Tags: ,
Posted in Nikon, Svartvit 4 Comments »

#1489 – När Billy dog …

Jag är rörig av mig och mitt hem är långt ifrån pedantiskt skött. Badrum, kök och golv är givetvis rena, men i bokhyllorna står sakerna huller om buller. När jag och Britta flyttade in köpte vi billiga Ikea-möbler. Så här, fem år senare, har vi börjat ledsna rejält på dem. Billy-bokhyllorna på kontoret gav mig ångest varje gång jag gick in i rummet.

Vad ska man säga? Ojdå. Rörigt är bara förnamnet. Den vänstra Billy-bokhyllan var fallfärdig; det var visst inte så smart att placera en tung Orange-förstärkare på den. Ni ser även några negativblad som ligger och samlar damm. Så här kan man ju inte ha det.

Billy dödades på det smärtsammaste sättet jag kunde tänka ut. Hammare, slägga och dynamit (okej, jag erkänner, jag överdriver). Men det blev inte så mycket kvar av dem, om vi säger så. Hyllorna ersattes av gamla Stringhyllor, givetvis original från femtiotalet. Teak har börjat få sin renässans, helt klart.

Negativpärmarna har nu fått en prydlig plats på en av hyllorna. Förstärkaren får hädanefter stå på golvet, tillsammans med de gamla Hagström-gitarrerna. På Malm-byrån (givetvis från Ikea) står negativskannern och en gammal kameraväska i retrostil. Fotoböckerna som tidigare låg utspridda lite varstans i hyllorna har nu fått sina egna platser. Nu slipper jag ångesten …

Posted in Allmänt 4 Comments »